vet inte vad jag ska kalla det..
Tack lina, för att du bara finns där. Jag behöver inga mirakel, eller stora händelser när jag är med dig. Hela din närvaro gör mig bara så nöjd. Och imorgon börjar 2008 på rikigt. Jag är läss. Inte alls på hugget. Ushpush. Men vaddå, det är bara att längta till den där sommardagen, bruna, och tänker på vårat halvår. Jag kan inte bärga mig. mm.
Kommentarer
Postat av: sandra.
haha vad roligt:) tack så mycket!
Trackback