so, sally can wait

jag hörde hur det duggade lite lätt mot mitt fönsterbräde
den där kvällen då allt känndes så tomt
då det var så sent, att monstrerna under min säng hade krypigt fram för att se vad som pågick.

jag tittade ut
men det ända jag såg var en mörk himmel
och ett och annat färgglatt paraply

drog min hand lätt över hårfästet
och inbillade mig svagt, att det var du
precis som vanligt, stod bakom mig och blickade över den mörka kvällen
och viskade
(så att det kittlades i hela kroppen)
"allt kommer bli precis som förut, älskling"