silly notes
jag tror det var i torsdags.
Historien fick min mamma att rammla av stolen
"det är som hämtat ur bridget jones, eller någonting"
och det var exakt så jag kännde mig.
Jag cyklade hem från min träning som ligger sådär farligt nära vårat hus. Man hinner inte ens lyssna klart på en av lasse lindhs sönderspelade låtar innan man är framme. Nu skulle jag alltså hem, vilket betyder svett i pannan, äpple i ena handen, och på mig sitter en stor hood tröja. Tänker inte på något speciellt förutom sången som hörs i mina öron.
Jag tittar åt vänster.
Där.
Skejtar en kille. Jag känner igen honom direkt. Gul keps. Lång. Jag glömmer helt bort att jag cyklar, har ett äpple i handen och att jag snart ska svänga. Följer honom med blicken så länge det går.. PANG.
jag träffar lillfingret och styret i en bakspegel. Det är då jag vaknar upp. Det gör ont inom mig. det börjar blöda. Det riktigt skär. Tanken har jag någon annan stans för att stanna och titta om det blev några större märken på bilen, så jag bara fortsätter rulla.
just nu tänker jag inte på mitt finger. Utan på hur ironiskt det måste ha sätt ut. På om killen med gul keps såg mig. På hur han måste ha fått sig ett väldigt väldigt långt skratt. aj.
