150.

första person singular. och plural.

han han han och han
vem försöker jag lura? tänkter hon med tårar i ögonen.
jag menar: tänker jag med tårar i ögonen.
det handlar ju om mig
jag är hon. hon är jag.
första peson singularis: jag.

det finns ingen huvudpersson. Det är över nu.
Men jag finns.
och du.
någonstans där borta finns du.
och jag är glad att du finns.
och jag är glad att jag vet att du finns.
och någonstans, i ett undanskymt hörn någonstans, finns det ett litet vi.

ett litet vi som ska så finnas kvar vad som än händer nu.

Första person pluralis: vi.
jag. och du.
vi.

Kommentarer
Postat av: Evelina

fint!

2008-10-22 @ 15:20:53
URL: http://lyktberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0