"går den här bussen till lynga?"

Igår köpte jag ett busskort.
Det får mig att fundera på det liv man en gång hade.. och en stor del av mitt liv för ett år sedan, var bussresorna från och till skolan.
Fast att visste precis allt om varandra, var det alltid någonting speciellt med att kliva på den gammla bussen med de blåa säterna och möta lukten som vid det här laget var inpräntat i minnet. Man visste liksom aldrig vad som skulle inträffa just den här gången.
Killar avslängda, någon hängde upp sina hemnycklar på ett av säterna och kom inte hem på dagen, någon sa att de ville dö (och jag började gråta. Pussade på människan) det kastades snöbollar och det skrattades, flörtades och retades. Fint var det på alla hjärtansdag, då hade busschaffisen lagt gelehjärtan i en liten ask och gick runt och bjöd alla lyckliga barn som precis kommit på bussen där det stod "inte till lynga"



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0