so, sally can wait

Jag hatar mig själv
att jag hatar mig själv beror på:
att jag hela tiden ska analysera, fundera, prata, om varje liten jävla detalj. Och det är därför jag är så jävla negativ för stunden. För att allt ont äter upp mig innifrån. Allt jag gör, har en nytta om typ 1,2,3 år, så vad spelar allt för roll? Igentligen? Jag måste härda ut dessa åren, och sedan kunna, vaddå? Försvinna från verkligheten, Leva? Tänka på mig själv och skapa det liv jag alltid drömmt om, leva i helvetet några år till för att sedan komma upp till himmlen?
så många frågor. Så få svar. '
BAJS (hejdå på negativa-språket)
och jag bryr mig inte om att hela världen kan läsa.
Jag bryr mig inte om någonting.

Nu ska jag ut och promenixa i solen, oh härliga sol.
Igår satt jag och linn och skrattade åt hasim, "revolutionsblatten" Jennifer var också med. Vi skrattade också åt en massa andra saker. Som att vi satt på mcdonals en lördagskväll, haha.
Det är konstigt, att jag känner att jag inte har några känslor att förmedla. Jag vill ha det, på något sätt, min blogg blir liksom så enfomig nu, jag bara berättar om vad jag gör i mitt liv. Pu. Jag skulle vilja bli kär igen. Ja, en romans hade inte suttit fel just nu.
Ciao!

Bild: hoggen.

Här sitter jag och lyssnar på gammla 80tals klassiker, men borde igentligen dra fram dammsugaren och dammsuga. Eller jag ska inte damsuga. Jag ska höjja volymen och låta damsugaren vara min danspartner. Kan bli riktigt spännnande och se vad detta leder, har aldrig dansat med en damsugare innan.
Ikväll blir det mys.
ciao.

LINA - det var jag som tog sönder eran rullgardin på altanen när jag skulle sätta i kontakten till infravärmaren. du förstår, mina händer höll på att domna bort. Sedan gick jag och satt mig framför din dörr och somnade. Och aldrig innan har jag kännt mig så tom utan dig. HUR, skulle jag klara mig utan dina goda råd?

Jag är inte redo för gymnasiet.
jag är långt därfifrån.
men, som jag sa för exakt ett år sedan vid den här tiden- jag har 5 månader på mig att göra mig redo. Fast då var var det av en helt annan anledning. Då handlade det om en tjej som inte ville ha sommarlov för att hon var kär i en kille.
Fast,
Igentligen är det två helt olika saker.
oj.
Vad tiden tar stor del av vårat liv. jag hatar tiden just nu.
puss.

jag skulle bara vilja skriva, skriva, skriva skriva. Men jag har ingenting att skriva om. Ingen insperation. Det känns typ som jag inte har några känslor kvar, som om att jag är normal och inte känner någonting alls, som om jag mår bra. mår bra. m å r   b r a. Det måste ha varit att jag kom iväg under helgen som gjorde vidunder. Och att träna med karla och linnf gör också vidunder. Man blir trött. Nu ska jag sova.
godnatt.
m å r  b r a (ville bara skriva det igen, det känndes så bra.)

och för att syster är sötast. Det måste ligga i släkten..

och min helg har varit så brilijant. Anna lina och paulina, ni satte bollen mitt i prick, och ni kunde inte ha gjort den bättre. TACK! om jag inte sa det tydligt innan. Jag är glad, utvilad och inte det minsta läss på mitt liv. Jag har känt mig som en prinsessa hela helgen ska gudarna veta. Med bad, STEARINLJUS<3, frukt, godis, ansiktsmask och eran närvaro gör mig så glad. tack.

Idag har jag varit och ätit kinamat. och pluggat.

Nästa gång blir det hippie tema.
Hejdå kära blogg. <3

ps: jag har klippt lugg!

Jag älskar att göra saker på impuls. Det är då man skapar sig minnen av alla storlekar. Och nu ska jag resa iväg till ä-holm och ha spa med mina underbara väns. Vad heter det om man är fyra i en grupp? solo, duett, trio ----- (?)
Förra gången våran fyro (som jag nu investerar det ordet i svenska lexikon) gjorde något sådanthär tillsammans så har jag levt på det minnet sedan i sommras. Början av sommaren. Ohja, jag mår toppen med er. Stormtrivs.
Hyrre har partaj hörde jag en fågel viska, så det kanske vankas ditt.
Hur som helst så är jag glad.
Jag har inte mått så här bra på mycker länge.
och jag är glad för mamma och pappa. som är själva hela helgen.
Sjuktglad var ordet.

Ibland får jag för mig de mest galna sakerna. Sådana saker som ingen annan i hela världen skulle få för sig (inte ens m. Jacksson) Jag lägger mig på golv ett äckligt skolgolv klockan halv tolv en fredagkväll men en bauta moppehjälm på huvudet. Jag Häller mjölk i andras hår. Jag river folk, (och det har kommit fram att det kan förklaras som förnedrande men också misshandel) Jag dricker öl som någon av alla halmstadsblattar sörplat i sig, jag river upp kläder som det finns minnen med i, fast att det bara tyg vi snackar om. Jag springer ut mitt i natten och kissar på grannarnas tomt, jag snor flaggor, jag skolkar för att åka hem och dricka vodka mitt på måndagsdagen och dansa till "alla som inte dansar är våldtäcksmän". Men vet du vad det värsta av alla de här galna sakerna är? Det är att jag lever på hoppet om, kanske imorgon, kanske imorgon. Men sedan - när imorgon inte kommer finnas mer, vad händer då? Bara tanken på att det kommer att hända, dödar mig innefrån.

Ibland behöver man förendringar. Pappa tror inte på förändringar. Han tror att man måste reda ut allt man har först, och sedan gå vidare. Men om man kan aldrig reda ut allt i sitt liv. Man kan inte ha allting perfekt. Omöjligt. Unpossible. Det möjliga är att göra det bästa av det man har, och då och då, dra ditt med lite chansningar och se vart livet leder. Det är en väldig skildnad mellan mig och pappa. Oh, jag älskar dig.
ps. idag pratade jag om att adoptera mig själv till en annan familj. Mamma blev vansinig.
ps2. jag kan sova igen. ds.

Man har dagar då allt bara faller. Man börjar gråta för framtiden, för att man är osäker, för dåtiden, för saker man inte skulle sagt och allt bara trillar sönder som ett puzzel. Man kunde börja böla för vad som helst, bara någon sa flaska började jag tjuta som en liten snorunge som inte fått godis på hela veckan, fastän det var lördag.
Nu ska jag ta en dag i taget. Steg för steg borde jag tänka. Inte vad som kommer att kanske hända i sommar. dag för dag ska vi reda ut den här skiten tillsammans. Och jag känner att jag växer. Som indevid. Jag ska bara hålla kvar vid det som jag mår bra av. dag för dag.

ey nicklas, det är dags att komma fram nu. Jag behöver dig.

 Tack lina, för att du bara finns där. Jag behöver inga mirakel, eller stora händelser när jag är med dig. Hela din närvaro gör mig bara så nöjd. Och imorgon börjar 2008 på rikigt. Jag är läss. Inte alls på hugget. Ushpush. Men vaddå, det är bara att längta till den där sommardagen, bruna, och tänker på vårat halvår. Jag kan inte bärga mig. mm.

Det snöar ute och ja, det är mysigt.
Jag känner mig dramatisk och fånig. Jag tror att jag ska gå och klä ut mig. Jag är sjukt glad på köpet, JAAAAAA!