bara lite ord. som jag skrev ner. just nu.
Ibland får jag för mig de mest galna sakerna. Sådana saker som ingen annan i hela världen skulle få för sig (inte ens m. Jacksson) Jag lägger mig på golv ett äckligt skolgolv klockan halv tolv en fredagkväll men en bauta moppehjälm på huvudet. Jag Häller mjölk i andras hår. Jag river folk, (och det har kommit fram att det kan förklaras som förnedrande men också misshandel) Jag dricker öl som någon av alla halmstadsblattar sörplat i sig, jag river upp kläder som det finns minnen med i, fast att det bara tyg vi snackar om. Jag springer ut mitt i natten och kissar på grannarnas tomt, jag snor flaggor, jag skolkar för att åka hem och dricka vodka mitt på måndagsdagen och dansa till "alla som inte dansar är våldtäcksmän". Men vet du vad det värsta av alla de här galna sakerna är? Det är att jag lever på hoppet om, kanske imorgon, kanske imorgon. Men sedan - när imorgon inte kommer finnas mer, vad händer då? Bara tanken på att det kommer att hända, dödar mig innefrån.
